LIVE: SILVERSTEIN
Äntligen var det konsertdags igen, och denna gång var det Silverstein det stod på biljetten. Mysigt, tyckte jag och Nadja.
Silverstein är ett Kanadensiskt band från delstaten Ontario. Bandet bildades 2000 och redan två år senare blev de singnerade hos det amerikanska skivbolaget Victory Records. Bandet består av Neil Boshart och Josh Bradford på gitarr, Bill Hamilton på bas, Paul Koehler på trummor och slutligen growlaren och sjönsångaren Shane Told
Efter lång väntan kommer dom i alla fall, den kanadensiska uppsättningen upp på en svensk scen för första gången på fyra år.
Sammanfattat var kvällen bra. Dom spelade många nya låtar från det senastsläppta albumet Rescue, och det var helt okej, även fast jag personligen är ett större fan av deras tidigare musik. Mot slutet började dock dom gamla klassikerna komma, vilket var underbart att höra live, mycket stark prestation! Sedan händer något som drar ned konserten något KOPIÖST. En av deras kanske mest kändaste och älskade låtar; "If You Could See Into My Soul", spelas inte. Meningen var att dom skulle köra två extranummer, och det var tre viktiga låtar som saknades. En extremt stor miss enligt mig, och flera andra protestrop från publiken.
Fridens! //G
Tre rockiga stjärnor av fem får Silverstein, bättre kan ni nog grabbs.
PUNK PÅ UNGDOMENS HUS !
På lördag den 18 februari spelar svenska punkbandet Asta Kask på Ungdomens Hus här i Uppsala, asnajs tycker vi. Så jag, Nadja, Linnea och ett antal fler härliga rock människor kommer självfallet infinna oss där och förhoppningsvis många av er goa rockers också!
Rock i Juletider
Då närmar sig julen...
Bara en "riktig" skolvecka kvar och sen är man FRI, FRI, FRI!!!
Vad önskar du dig i julklapp, frågade morsan denna lördagsmorgon.
En enda sak poppade upp i huvudet på mig: KONSERTBILJETT!!!
Till vilket band då? undrar hon.
Hmm.. Jo alltså mamma...
Bara en "riktig" skolvecka kvar och sen är man FRI, FRI, FRI!!!
Vad önskar du dig i julklapp, frågade morsan denna lördagsmorgon.
En enda sak poppade upp i huvudet på mig: KONSERTBILJETT!!!
Till vilket band då? undrar hon.
Hmm.. Jo alltså mamma...
2012-02-17 RAMMSTEIN (inga biljetter finns kvar dock) sadfaaace
2012-03-06 RISE AGAINST (såg de i år men måste ju se dem igen!!)
2012-03-28 SILVERSTEIN (de är nog inte jättebra live men jag MÅSTE, MÅSTE, MÅSTE)
2012-04-25 JUDAS PRIEST (ALL I WANT FOR CHRISTMAAAS.. Det här är ett av mina absoluta favoritband. Jag tänkte åka till Sweden Rock i år bara för att få se dem.. Och 2012 spelar de i Sverige!!!! AAAAAAH)
2012-05-25 BLACK SABBATH (alltså biljetterna slutsåldes ju på en timmee... WTTFFFF, de återförenas och jag har ingen biljett, VAAARFÖRRR)
OCH SÅ MÅSTE MAN JU PÅ METALTOWN!!!
OCH JAG VILL SÅ GÄRNA, GÄRNA, GÄRNA till Wacken som jag inte åkte till i år..
Och den 30 augusti kommer Coldplay...
Ibland önskar jag att jag hade ett VIP-kort så att jag kunde gå på precis ALLA konserter och festivaler som jag ville
HÄR tillsammans med bästa rockhänget In Flames innan konserten..
Rockmusic is my Soul
Och konsertbiljett är i mina ögon det absolut bästa man kan ge en
Och konserter är det bästa man kan uppleva
//Nadjaaa Rocklund
2012-03-06 RISE AGAINST (såg de i år men måste ju se dem igen!!)
2012-03-28 SILVERSTEIN (de är nog inte jättebra live men jag MÅSTE, MÅSTE, MÅSTE)
2012-04-25 JUDAS PRIEST (ALL I WANT FOR CHRISTMAAAS.. Det här är ett av mina absoluta favoritband. Jag tänkte åka till Sweden Rock i år bara för att få se dem.. Och 2012 spelar de i Sverige!!!! AAAAAAH)
2012-05-25 BLACK SABBATH (alltså biljetterna slutsåldes ju på en timmee... WTTFFFF, de återförenas och jag har ingen biljett, VAAARFÖRRR)
OCH SÅ MÅSTE MAN JU PÅ METALTOWN!!!
OCH JAG VILL SÅ GÄRNA, GÄRNA, GÄRNA till Wacken som jag inte åkte till i år..
Och den 30 augusti kommer Coldplay...
Ibland önskar jag att jag hade ett VIP-kort så att jag kunde gå på precis ALLA konserter och festivaler som jag ville
HÄR tillsammans med bästa rockhänget In Flames innan konserten..
Rockmusic is my Soul
Och konsertbiljett är i mina ögon det absolut bästa man kan ge en
Och konserter är det bästa man kan uppleva
//Nadjaaa Rocklund
Within Temptation
Jag blir riktigt jäkla överväldigad varenda gång jag får uppleva riktigt grymma musiker!
Denna gång var det Sharon den Adel's ljusa men förbluffande starka röst som ger mig chills bara jag tänker tillbaka på konserten i torsdags.
Under konserten hade det nederländska Within Temptation en bakgrund på scen som spelade upp deras videor samtidigt som de liveperformade så man visste inte riktigt vart man skulle låta ögonen falla.
Hoppade runt lycklig (för det finns ingenstans jag är lyckligare än mitt i ett crowd (ståplats så klart) under en rock konsert och skrek till lyricsen jag kunde utantill sedan fem år tillbaka.
Det är lite sjukt egentligen. Jag var stormförälskad i bandet när jag var 11-12 år ungefär och sedan hade jag uppslukats av allt annat rockvärlden har att erbjuda så när jag såg att de skulle komma till Sverige köpte jag biljetten och sen helt plötsligt var det dax och jag gick dit och mina förväntningar blev glatt lätt överträffade! Vissa saker glömmer man aldrig liksom.
För mig har det alltid varit lyricsen som kommer först när jag hör en låt men de flesta jag känner lyssnar på hur själva låten låter, inte texten... Jag lyssnar självklart på både men texterna sätter sig på hjärnan liksom, oförglömliga..
I can see
When you stay low nothing happens
Does it feel right?
Late at night
Things I thought I put behind me
Haunt my mind
I just know there's no escape
Now once it sets its eyes on you
But I won't run,
Have to stare it in the eye
Ur WT's låt Stand My Ground som de spelade i torsdags. Det är härligt att kunna uppleva sina barndomsfavoriter.
Och Sharon den Adel har förutom ett riktigt coolt namn nog ett av de vackraste leenderna jag sätt! Ett plus i kanten! Och han den där svenske gitarristen var inte så fel heller ;)
Hoppas att alla har en härlig konsert att se framemot, det är det som gör att jag överlever skolan iaf!
ROCKNROLL
/NADJA
Denna gång var det Sharon den Adel's ljusa men förbluffande starka röst som ger mig chills bara jag tänker tillbaka på konserten i torsdags.
Under konserten hade det nederländska Within Temptation en bakgrund på scen som spelade upp deras videor samtidigt som de liveperformade så man visste inte riktigt vart man skulle låta ögonen falla.
Hoppade runt lycklig (för det finns ingenstans jag är lyckligare än mitt i ett crowd (ståplats så klart) under en rock konsert och skrek till lyricsen jag kunde utantill sedan fem år tillbaka.
Det är lite sjukt egentligen. Jag var stormförälskad i bandet när jag var 11-12 år ungefär och sedan hade jag uppslukats av allt annat rockvärlden har att erbjuda så när jag såg att de skulle komma till Sverige köpte jag biljetten och sen helt plötsligt var det dax och jag gick dit och mina förväntningar blev glatt lätt överträffade! Vissa saker glömmer man aldrig liksom.
För mig har det alltid varit lyricsen som kommer först när jag hör en låt men de flesta jag känner lyssnar på hur själva låten låter, inte texten... Jag lyssnar självklart på både men texterna sätter sig på hjärnan liksom, oförglömliga..
I can see
When you stay low nothing happens
Does it feel right?
Late at night
Things I thought I put behind me
Haunt my mind
I just know there's no escape
Now once it sets its eyes on you
But I won't run,
Have to stare it in the eye
Ur WT's låt Stand My Ground som de spelade i torsdags. Det är härligt att kunna uppleva sina barndomsfavoriter.
Och Sharon den Adel har förutom ett riktigt coolt namn nog ett av de vackraste leenderna jag sätt! Ett plus i kanten! Och han den där svenske gitarristen var inte så fel heller ;)
Hoppas att alla har en härlig konsert att se framemot, det är det som gör att jag överlever skolan iaf!
ROCKNROLL
/NADJA
THE ARK
"Vi är The Ark, och vi är här för att göra slut". Precis så inlädde Ola Salo The Arks allra sista spelning på Gröna Lunds stora scen, den 16 september 2011. 'Goddag på dig med, du behöver väl ändå inte hälla salt i såren ÄN!' kände jag, och försökte stirra mig mätt på den spexade och glittriga uppsättningen av alster på scenen. Där stod dom, alla fint samlade och väntade på att börja deras sista spelning tillsammans.
Calleth you, commeth i - The Ark
Nadja var duktig och dokumenterade med sin behändiga rosa lilla kamera! (y)
Det var en väldigt emitionell kväll med många vackra och visa ord från Ola Salo, som vanligt, med andra ord. Det var tre gnistrande klädombyten och jag tror inte att nå,gon glammare blev besviken. Ljus- och ljudsättningen var oklandrig, jag antar att alla kände att det var en mäkta speciell afton som förtjänade all perfektion den kunde få.
Sista låten som den stora arken gestaltade var Calleth you, Commeth I, som Ola menade att, om vi kände oss vilsna och inte kunde finna vår väg, så lovade han att om vi skulle kalla, så skulle dom komma. Inom oss. Ja jag erkänner helt skamlöst att jag bidrog till den gigantiska syndaflod av tårar som snart skulle eskortera Arken vidare mot nya äventyr vid det här laget, men faktum är så tror jag inte att det var en enda oberörd själ inanför Gröna Lunds förslutna grindar denna kväll. 15.000 personer hade fått lyckan att trängas inne på området, och flera hundratals stod utanför och kunde inte komma in (dom stängde grindarna en halvtimme innan konsertstart, då Gröna Lund precis balanserade på säkerhetsgränsen).
Jag vet inte om det här är en sådan kväll man berättar om för barnbarnen om tusen år, men förihelvete vad glad jag är att jag infann mig där, just då, rakt uppochned. Jag har sett The Ark en gång tidigare, och det var faktiskt på samma scen, men icke kunde det mätas med denna kväll. TACK för denna afton. TACK för allt ni har bidragit med i svensk musikindustri. TACK för att ni har vart svenska folkets likgiltighetsbrytare. TACK för tiden ni fanns.
”Detta är inte slutet, för det finns inget slut. Det finns ingen död, vi byter bara engergiform", Ola Salo, 16/9-11
//Gabriella.
Calleth you, commeth i - The Ark
Nadja var duktig och dokumenterade med sin behändiga rosa lilla kamera! (y)
Det var en väldigt emitionell kväll med många vackra och visa ord från Ola Salo, som vanligt, med andra ord. Det var tre gnistrande klädombyten och jag tror inte att nå,gon glammare blev besviken. Ljus- och ljudsättningen var oklandrig, jag antar att alla kände att det var en mäkta speciell afton som förtjänade all perfektion den kunde få.
Sista låten som den stora arken gestaltade var Calleth you, Commeth I, som Ola menade att, om vi kände oss vilsna och inte kunde finna vår väg, så lovade han att om vi skulle kalla, så skulle dom komma. Inom oss. Ja jag erkänner helt skamlöst att jag bidrog till den gigantiska syndaflod av tårar som snart skulle eskortera Arken vidare mot nya äventyr vid det här laget, men faktum är så tror jag inte att det var en enda oberörd själ inanför Gröna Lunds förslutna grindar denna kväll. 15.000 personer hade fått lyckan att trängas inne på området, och flera hundratals stod utanför och kunde inte komma in (dom stängde grindarna en halvtimme innan konsertstart, då Gröna Lund precis balanserade på säkerhetsgränsen).
Jag vet inte om det här är en sådan kväll man berättar om för barnbarnen om tusen år, men förihelvete vad glad jag är att jag infann mig där, just då, rakt uppochned. Jag har sett The Ark en gång tidigare, och det var faktiskt på samma scen, men icke kunde det mätas med denna kväll. TACK för denna afton. TACK för allt ni har bidragit med i svensk musikindustri. TACK för att ni har vart svenska folkets likgiltighetsbrytare. TACK för tiden ni fanns.
”Detta är inte slutet, för det finns inget slut. Det finns ingen död, vi byter bara engergiform", Ola Salo, 16/9-11
//Gabriella.
